tisdag 10 april 2018

MIKROBERNA I HÄSTENS KROPP


HÄSTENS MAG- OCH TARMBAKTERIER
hur påverkas de av den "moderna" utfodringen



Inplastat vallfoder och olika typer av industriellt tillverkat kraftfoder

Husdjurens foder har förändrats dramatiskt enbart under det senaste århundradet, ja kanske bara inom de senast 40–50 åren. Från att ha varit baserat på olika gräsväxter har det kommit att bestå alltmer av socker- och stärkelserikt foder som säd, majs, melass och dylikt.
Påfrestningarna på djurens hälsa är omfattande och man ser hos de äldre hästarna att de utvecklar kroniska sjukdomar som IR, PPID och EMS och att de här hormonella sjukdomarna fortsätter öka i snabb takt.
Man har sett, att även hos hästarna, så är det framförallt hormonerna leptin* och ghrelin*, vilka på senare tid uppmärksammats, som har en viktig roll för regleringen av foderintaget. Man har sett hur dessa hormoner och neutransmittorer* är kopplade till hetsätning och fetma. Det finns ett annat hormon som påverkar ghrelin vilket är insulin. Ett svängande blodsocker som kräver insulinpåslag påverkar ghrelinnivåerna vilket då också orsakar hetsätning hos hästen.

Ensilage och pellets, man kan ju undra varför hästen alls vill äta den här typen av foder?
Kan det vara som för oss människor som har utvecklat en mikroflora i tarmarna som är sockerberoende? Är det den sötade "junkfood" som hästen utfodrats med som har påverkat populationen av mikrober i deras matsmältningskanal så dom styr valet av födoämnen?
Kan det vara det söta och jästa som gör att hästen hellre väljer inplastat vallfoder som genom teknologiska tillsatser (konserveringsmedel) gör att det blir högre innehåll av WCS* (socker) i ensilaget. Men även om hästen själv väljer ensilage så är ju frågan om det är det bästa grovfodret för den eller om det är som för oss; att välja mellan en tallrik gröt eller en söt bakelse. Var det så från början att de hellre valde ensilage eller har bakteriepopulationen förändrats under åren så de nu ”väljer” åt hästarna?

Pellets - Vetebulle

Hästarna har ju även vants in med olika typer av pellets från de är föl, pellets som innehåller modifierad stärkelse*, jäst, socker, fett och vetemjöl* som sedan ”gräddas”, alltså ungefär samma ingredienser som en vetebulle. Upphettning av mat ger dysfunktionella proteiner som ansamlas i kroppens vävnader och vätskor. Dessa proteiner är bildade utan medverkan av enzymer, peptider och nukleinsyror. De är starkt associerade till låggradig inflammation och en rad kroniska sjukdomar. Höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner och stresshormoner uppmäts regelbundet framför allt hos intensivuppfödda djur till vilket även hästarna tillhör idag.

Hur kan mikroberna i matsmältningsorganen välja foder åt hästarna då? Det finns flera olika sätt som dom kan göra det på, dels hormonellt genom hungerhormonet ghrelin och dels genom vagusnerven. Mikroberna kan tillverka signalmolekyler som påverkar magens- och tarmens nervceller, de som kopplas till hjärnan. Så vagusnerven är en viktig kommunikationskanal mellan bakterierna och hjärnan. Det innebär att de kan styra vad hästen väljer att äta och det är just den typ av foder som gynnar den rådande populationen.

Så på grund av att mikroberna föredrar en viss typ av ”mat” varierar den enskilda populationen av mikrober beroende på vilken typ av foder som finns i mag-och tarmkanalen. 



FÖLEN OCH BAKTERIEFLORAN

Fölet får sin mannas bakterieflora

Vi vet ju att 70 % av immunförsvaret finns i matsmältningsorganen. För det nyfödda fölet som inte har någon egen tarmflora utan den får fölet från stoets mjölk, från stoet, omgivningen och när den äter stoets träck. Nu är det viktigt att fölets immunförsvar har lärt sig urskilja de bra från de dåliga bakterierna.
Genom dansk forskning har man sett att det är efter de första åtta veckorna som tarmfloran och immunförsvaret har etablerat sig och att det följer hästen genom livet.
En frisk tarmflora minskar risken för hästen att utveckla låggradiga inflammationer som till exempel tarminflammation och metaboliska sjukdomar.
Så vi får bara hoppas att stoet har en frisk bakteriepopulation som hon överför till fölet.

Forskning visar också att många, mycket unga föl, har symptom på, eller har utvecklat magsår och fölen föds ju oftast upp på pelleterat foder, som kan orsaka allergiska reaktioner med frisättande av histamin, de vaccineras också tidigt och man är medveten om att vacciner orsakar en låggradig inflammation. 


MAG- OCH TARMKANALENS OLIKA FUNKTIONER

Hästens normala ätställning och matsmältningskanalen

Nedbrytningen av fodret sker mekaniskt, kemiskt och mikrobiologiskt. Den mekaniska sönderdelningen av fodret sker framför allt via tuggningen, medan den kemiska sönderdelningen innefattar enzymer som finns i magsaft och produceras av bukspottkörteln. Den mikrobiella nedbrytningen sker främst i hästens grovtarm med hjälp av mikroorganismer.

Enzymer
Vill ge en kort förklaring till enzymerna eftersom de är så viktiga. Det finns tre sorters basenzymer; de metaboliska-, matsmältnings- och födoämnesenzymerna.

De metaboliska enzymerna driver kroppens alla funktioner och DNA koden är knyten till enzymer.

Matsmältningsenzymer produceras av pankreas och de demonterar, hydrolyserar*, födoämnet ända till grundbyggstenarna. Enzymerna binder sig vid matpartiklarna med en exakt placering och öppnar dem så de separeras till två delar (man kan likna det vid en nyckel och ett lås). Dessa enzymer förstörs inte utan kroppen kan använda dem om och om igen. Pankreas utsöndrar bukspott vilket innehåller enzymer vilket har en buffrande effekt på tunntarmens pH för att hjälpa till att bibehålla ett bra pH i blindtarm och grovtarm.

Födoämnesenzymerna finns i rå mat och startar matsmältningen, de är designade att demontera förstörda celler. Vi kan se hur det fungerar genom att titta på hur en bit äpple blir brunt. Några tusen enzymer har blivit identifierade så här långt.

Enzymbrist är vanligt hos dagens hästar och det är pankreas som får ta största belastningen av detta. En utmattad pankreas producerar inte enzymer och det kan även inverka på frisättningen av insulin. När inte enzymerna räcker till så demonteras inte matpartiklarna på rätt sätt. Det innebär att bakteriepopulationen inte heller kan ta hand om födoämnena på rätt sätt. Det innebär i sin tur att vissa populationer dör ut på grund av det sura pH som uppstår och att osmälta partiklar av foder upplevs som främmande ämnen av immunförsvaret. Med hjälp av histaminer och antikroppar startar kroppen krig mot det foder hästen äter.

I dagens industritillverkade foder är de ämnen som ingår upphettade och enzymerna förstörs redan vid 40° C. Det bästa sättet att hjälpa pankreas arbete är att fodra hästarna med ”okokt och obehandlad mat”! 


MAN KAN DELA IN TARMBAKTTERIERNA I GRUPPER EFTER DESS FUNKTION


Vänliga mikrober

Mikroorganismerna i hästens mag- och tarmkanal är flera miljarder per gram tarminnehåll och olika bakterier är specialiserade på olika foderkomponenter.

Hästar är grovtarmsjäsare och tarmkanalen består av blindtarmen som rymmer 25–35 liter och tillsammans med stora kolon är det hästens jäsningskammare.

Bakteriepopulationen består främst av:
Fibrolytiska-, cellulolytiska- och cellulosanedbrytande bakteriestammar som har till uppgift att omvandla de strukturella kolhydraterna till flyktiga fettsyror* och bryta ner fodrets fibrer inifrån. Det är alltså mikroorganismer som bryter ner fiberrikt material. De cellulosanedbrytande stammarna producerar även till viss del B-vitaminer. Mikrobernas nedbrytning av strukturella kolhydrater sker relativt långsamt och för att tillräckligt med fettsyror skall hinna bildas måste fodervällingen stanna en längre tid i grovtarmen. När fodervällingen når blindtarmen har den normalt ett pH på 7,00 men sjunker till 6,50 vid den mikroberna sammansättningen av fettsyrorna.
Socker- och stärkelserika födoämnen bryts ner fortare än de strukturella kolhydraterna.
Upptagningsförmågan i tarmväggarna är så gott som helt beroende av den mikroflora som sätter samman fettsyror, essentiells aminosyror, B- och K vitaminerna.

Amylolytiska stammar är de mikrober som först och främst bryter ner lättlösliga kolhydrater, som socker och stärkelse, till olika arter av mjölksyrebakterier. Om det produceras för mycket mjölksyra i tarmen sjunker pH värdet och känsliga stammar, som de fibrolytiska, dör medan mjölksyrebakterierna växter till sig. Man har via forskning sett att framför allt korn och majs ökar mängden amylolytiska stammar och de fibrolytiska minskar samt att pH värdet sjönk. Havrestärkelse tåldes bättre och vetestärkelse var inte med i forskningen.

Proteolytiska bakterier, protozer och svampar vilka bryter ner protein och fibrer där då restprodukterna blir de energigivande fettsyrorna som hästen tar upp och använder som energi. Överutfodring med protein kan ge lägre torrsubstans hos träcken samt ett lägre pH. Hög proteinutfodring kan också orsaka lös träck.

Det finns många mikroorganismer i hästens mag- och tarmkanal som inte går att odla eller identifiera. Bakteriefloran är naturligtvis personlig för varje individ och vid studier har det också visat sig att det finns stora individuella skillnader.


NÅGRA VANLIGA SYMPTOM FRÅN STÖRNINGAR I TARMFLORAN

Mindre vänliga mikrober

Hur ser man då en obalans i tarmkanalen? Tecken kan vara både subtila eller uppenbara och kan variera från individ till individ. Subtila tecken kan vara en grinig, ovillig, irriterad eller deprimerad häst. Mer uppenbara tecken skulle kunna vara att den reagerar/är öm över bukområdet, gasig, från lös träck till diarré, kronisk mild kolik, eller i ett värsta scenario, sjukdomar som fång.

”Junkfood” som orsakar dålig matsmältning är den vanligaste källan till självförgiftning. Det ger upphov till att fodret ruttnar och jäser på ett ogynnsamt sätt i tarmarna. Detta gynnar de ”dåliga” bakterierna som bildar toxiner som skadar den känsliga tarmslemhinnan. Om detta fortsätter blir tarmen till slut så skadad att den börjar läcka dessa giftämnen in i blodet. Väl inne i blodet kommer dessa toxiska ämnen att belasta lever och njurar som har till uppgift att avgifta och rensa ut dessa ämnen. Men även övriga organ som hjärta, hjärna med flera belastas
Man kan säga att tarmen har blivit en ”krigsskådeplats” och en foderförgiftning kan slå till och orsaka sjukdom var som helst på den fysiska kartan - varje yta, del eller system.

Det är de fibrolytiska-, cellulolytiska- och cellulosanedbrytande bakteriestammarna som i första hand försämras eller dör ut när pH i grovtarmen blir surt och på så sätt försämras grovfodernedbrytningen.
När det jäser i tarmarna bildas mer mjölksyra vilket sänker pH i tarmen och risken för kolik ökar, tarmslemhinnan skadas och hästen drabbas lättare av fång. Man har genom studier i Texas A&M University undersökt DNA från tarmens mikroflora från hästar med fång och friska hästar och man hittade skillnader i tarmfloran mellan de två grupperna. "Mikrofloran i mag-och tarmkanalen påverkar direkt energimetabolismen, matsmältningen, immunförsvaret i slemhinnan och sjukdomsutvecklingen," förklarar forskarna i studien.

Det finns ju även risker vid användning av läkemedel som kan skada tarmfloran. Vid antibiotikabehandling blir tarmfloran störd, vilket ger sjukdomsframkallande bakterier möjlighet att växa till och producera toxin (bakteriens eget gift), som bland annat orsakar diarré. Svampinfektioner var som helst på hästen kan uppstå som följd av en tarmflora i obalans.

Forskning visar att läkemedel kan skada och bromsar bakterietillväxten hos människor och det är väl troligt att det gäller andra djurarter också. Det är också ett välkänt faktum att vacciner orsakar låggradig inflammation i kroppen och eftersom immunsystemet till största delen finns i mag- och tarmkanalen så får man räkna med reaktioner inom det området.


PREBIOTIKA – GROVFODER

Doktor Gräs

Är det möjligt att komma till rätta med en tarmpopulation i obalans? Ja eftersom hästen kategoriseras som en herbovirus (växtätare) utgörs näringsbehovet av växtkällor varav majoriteten består av fibrösa växter som gräs. Så vad som egentligen behövs för att återställa en frisk population av mikrober i hästens matsmältningssystem borde vara grovfoder som torrt hö*, betesgräs i stora hagar med varierande växtlighet och vatten. Det borde i alla fall vara en bra början för att återställa matsmältningen och tarmens funktion. Naturligt grovfoder är prebiotika, det som behövs för att mata den friska bakteriepopulationen i hästens matsmältningsorgan.

Här är tre sätt att återställa och upprätthålla mikrobiell balans: Ger man hästen tillräckligt med grovfoder (bete, hö) kommer man ”mata” mikroberna med exakt vad de är ute efter för att hålla balansen, särskilt cellulolytiska bakterier, protozoer och svampar.
Introducera successivt nytt foder, gäller även grovfoderpartier om man har känsliga hästar.
Var restriktiv med foder innehållande stora mängder stärkelse och socker. Dela upp givorna under dagen.

För att förhindra att störningar uppstår i tarmfloran när man börjar fodra hästen med hel havre bör man gå tillväga på följande sätt. Öka 200 g / dygn till en 500 kg häst och det tar ca 3 veckor att vänja hästen vid 4 kg havre.


PROBIOTIKA – HUR SER NORMALA TRÄCKBOLLR UT

Sammanhållande glänsande träckbollar tyder på en frisk tarmflora

Equifilier: Sammansättning: Laktos, Innehåll: Natriumaskorbat och Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus, yoghurtbakteriekultur. Vi valde denna typ av bakteriekultur eftersom studier har visat att kulturen överlever passagen genom den ogästvänliga magen.

Överlevnad genom magens och duodenums låga pH samt toleransen av gallsalterna är en förutsättning för mikroorganismerna att utveckla några fördelaktiga effekter för konsumenten. För att effektivt kunna uppfylla en profylaktisk roll måste de probiotiska stammarna kunna kolonisera sig i tarmarna åtminstone övergående. Studien visade att man kunde återfinna de båda bakteriestammarna levande från prover av innehållet i stomin.
Länk till studien finns på slutet.

Man ger probiotika under en viss tid och när träckbollarna är sammanhållande och glänsande mår mikroberna bra och gör sitt jobb.


INPLASTAT VALLFODER

Fotograf Jonas Engström – Bilder av lantbruk
Mycket vanliga skador är avbitna framtänder och skador 
på tandköttet när hästarna fodras ur frysta ensilagebalar.

Vad innehåller ensilage som gör den så begärlig för hästarna? Hästägaren tycker att det luktar konstigt – men hästarna väljer det i första hand. Kan det vara som jag skrev i början – att det är deras felaktiga tarmflora som väljer foder åt dem?

Nu är inte jag expert och kan skriva någon avhandling om inplastat grovfodermedel men det finns uppgifter du som konsument ända bör ta reda på.
Om man av någon anledning måste fodra med ensilage bör man få ett analyscertifikat och där bör också WSC (socker) värdet finnas med. WSC är viktigt att ha korrekt värde på om man har fånghästar.

Vidare bör man ta reda på vilken form av konservering som tillämpats vid ensilering och om någon form av konserveringsmedel och/eller om vallen behandlats med mjölksyrebakterier. Viktig information kan också vara hur många plastlager balen innehåller, kravet är att den aldrig skall understiga sex lager.

Om man väljer ett blött ensilage har innehåll av B1-, B3- och E- vitaminer så gott som försvunnit. Risken är stor att alla B-vitaminerna försvunnit.

Om man köper KRAV-ensilage bör man vara medveten om att ensilageplasten inte får innehålla bekämpningsmedel för att få bort gnagare, fåglar och andra skadedjur. Det betyder att det finns bekämpningsmedel i den plast som används till ensilage som inte är KRAV.

Enda skillnaden mellan hösilage och ensilage är torrsubstanshalten.

Det gräs som växer på en åker blir naturligt och torrt grovfoder - hö* vilket enbart är torkat men ensilage är en tillverkat produkt som i de flesta fall innehåller diverse tekniska tillsatser*.

På de studier som gjorts, som jag har läst, finns det inget som tyder på att hästar skulle bli lös i magen av ensilage. Ändå blir många hästar lös i magen och många veterinärer rekommenderar torrt grovfoder till hästar med lös avföring. Är det kanske så att olika individer visar olika symptom på att dom inte tål ensilage, som till exempel att vissa människor blir lösa i magen av mjölk medans andra inte märker av magen utan istället kan de utveckla andra sjukdomar från mjölkkonsumtion.

Det är svårt att utläsa från studier hur tarmens population egentligen ser ut hos hästarna eftersom man tillsätter pelleterade mineraler i samband med studier. De pelleterade mineralerna innehåller ofta olja, melass och vetefodermjöl för att hålla ihop pelletsen. Då kan man inte få en korrekt tarmbakterieflora anser jag eftersom det blir en sockerrik produkt och kan förändra tarmfloran i felaktig riktning
Precis som för oss ändras bakteriepopulationen efter vad vi äter


Alla avsteg man gör från hästens naturliga födoämnen 
medför att risker för komplikationer uppstår.



ORDFÖRKLARING
*Det endokrina systemet har en viktig roll i kontrollen av aptitregleringen (Frape, 2010). Hos många däggdjur har peptider från mag-tarmkanalen så som kolecystokinin (CCK), pankreatisk polypeptid (PPY), peptid YY (PYY) och glukagonliknande peptid 1 (GLP-1) länge varit sammankopplade med hunger och mättnad (Julliand et al., 2008). Peptiderna kan fungera både som hormoner och neurotransmittorer och påverkar hypotalamus och hjärnbarken i sin kontroll av olika centra (Julliand et al., 2008). Hormonerna leptin och grehlin har på senare tid uppmärksammats och har en viktig roll för regleringen av foderintaget hos däggdjur (Julliand et al., 2008).

*Neutransmittorer: Även känslorna omvandlas till fysiska substanser, neuropeptider. Det här är en grupp ämnen som verkar som signalsubstanser i det centrala nervsystemet. Känslor och födointag är nära kopplade till varandra.

*WSC och tekniska tillsatser: Försök gällde inplastning och ensileringsmedel. Ena delen handlade om hur ensileringsmedel, Kofasil® Ultra och ett bakteriepreparat (Lactisil® 200 NB), påverkade ensilagekvaliteten. I försöket jämfördes även ensilagets lagringsstabilitet med tre olika metoder för att se skillnader mellan obehandlade balar och balar med tillsatsmedel
Att det ensilage som var behandlat med mjölksyrabakterier hade lägre pH och innehöll mer mjölksyra än de andra ensilagen var inte särskilt förvånande och det var det inte heller att ensilage med Kofasil® Ultra innehöll mer socker (WSC) än obehandlat och Lactisil® - behandlat ensilage. Den höga ts-halten i ensilagen gjorde dock att fermentationen var begränsad. Cecilia Müller, SLU.

*Modifierad stärkelse, HFS (HighfructosSyrup, HFCS HighFructosCornSyrup))
Modifierad stärkelse används som förtjocknings- och stabiliseringsmedel i olika produkter
I Sverige gör vi ofta modifierad stärkelse från potatismjöl, majs och vete. Stärkelsen behandlas med små mängder av godkända kemiska ämnen som förändrar stärkelsens egenskaper. Modifierad stärkelse fungerar som socker och det är bland annat detta som kan orsakar fetma och sockersjuka.
En annan form av modifiering går ut på att man kopplar en molekyl med en fet och en vattenvänlig ände till stärkelsen, så att den kan lösa fett i vatten. 
Det finns också olja som är vattenlöslig.
Modifierad stärkelse är för att produkten inte skall ändra form när den lagras.

*Det vete som odlas idag är en produkt framställd från 40 års genetisk forskning som syftat till att öka avkastningen per hektar. Modernt vete är 45 – 60 cm högt och det innehåller också ett unikt protein, gliadin, som kan korsa blod- och hjärnbarriären och binda till morfinreceptorer i hjärnan. Vete är en ganska billig ingrediens och det kan ju vara orsaken till den flitiga användningen tillsammans med den bindningsegenskap vetegluten har.

*Hydrolys innebär att något genomgått en enzymatisk process. Man kan även på konstgjord väg hydrolysera ett ämne med enzymer. Det innebär att man bryter ner ämnet tillbaka till enskilda beståndsdelar. Den sistnämnda formen av hydrolys lurar kroppen att ta emot ett ämne som den annars skulle reagerat med allergi mot.

*Flyktiga fettsyror är ättiksyra, propionsyra och smörsyra.

*Hö, att torka gräset var länge den vanligaste formen att lagra grovfoder. Men ändrade krav har lett till att ensilering numera är det helt dominerande sättet att konservera gräs och baljväxter. Tekniken utvecklas hela tiden, med syfte att minska kostnader och underlätta lagringsprocessen.


Källor; SLU, Sara Muhonen AgrD, Elisabeth Jerlhag Holm Docent, Stig Bengmark Professor, Ensilagenytt





_________________________________________


fredag 23 mars 2018

ANTIINFLAMMATORISK KOST


MAT FÖR HÄLSA ELLER OHÄLSA

DET BORDE INTE VARA SÅ SVÅRT ATT VÄLJA



Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling

Stig Bengmark, professor, University College, London University berättar i en artikel i Läkartidningen bland annat att det är nästan 100 år sedan den franske biokemisten Louis-Camille Mailard upptäckte att den tillagade upphettade maten orsakar kroniska sjukdoms-tillstånd som njursjukdomar, diabetes, allergier, fibromyalgi, depressioner och fetma.

Även i Sverige, närmare bestämt vid Lunds Universitet, bedrivs det forskning om hur en rad sjukdomar uppstår på grund av felaktig kost. Forskningen i Lund omfattar de metaboliska symptomen diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.

DRAMATISKT ÄNDRADE KOSTVANOR
Så mycket vet vi i dag att den dominerande andelen av vårt immunförsvar finns i mag- och tarmkanalen resten finns i benmärg, lymfkörtlar och mjälte vilket innebär att det vi äter har ett avgörande inflytande på vår hälsa.
Många kroniska sjukdomar har ökat drastiskt under de senaste 150 åren, men under samma år har också våra livsmedelsvanor kraftigt förändrats. Man har sett genom forskningen att intaget av omega 6 har ökat kraftigt och omega 3 i stället minskat. Sockerintaget har ökar från 0,5 kg till nära 50 kg/person och år. Konsumtionen av ost som är en ingrediens i de flesta snabbmatsrätter och chips har mer än fyrdubblats de senaste 30 åren från ca 4 kg till 19 kg/person och år. Mjölkprodukter som genomgått olika former av industriell behandling orsakar en ökad inflammationsgrad och infektionsbenägenhet.
Det får anses vara ställt utom allt tvivel att den främsta orsaken till människans sviktande hälsa är den starkt industriellt bearbetad mat som konsumeras i dag.

IMMUNFÖRSVARET
Vad man inom forskningen har kommit fram till är att den felaktiga kosten orsakar låggradiga eller tysta inflammationer i kroppen och som finns där långt innan vi blir sjuka på riktigt. Den här typen av inflammation kan även påverka oss så vi blir kroniskt trötta och kommer i ett förtidigt åldrande. Hjärnan och immunförsvaret pratar med varandra och man har sett hur psykisk ohälsa kan uppstå och hur det kopplas till låggradig inflammation.
Låggradig inflammation är oftast orsakad av olika livsstilsval som orsakat en obalans i immunförsvaret. Vad man vet idag är att en låggradig inflammation är skadlig och om den får fortsätta på denna låga men kroniska nivå, under smärttröskeln, kan den driva fram allvarliga sjukdomar som i slutändan orsakar organskador och ytterligare allvarliga sjukdomar uppstår.

Viktigt att komma ihåg är att det även finns läkemedel som kan orsaka låggradig inflammation i kroppen, och ett sådant läkemedel är vacciner.
Vaccinationsbiverkningar som rapporteras summeras till 1 742 stycken och belyser över 800 olika biverkningar, som i stort sett berör varje system och organ i kroppen: blod, hjärta, nervsystem, immunsystem, lungor, hud, sensoriska organ som syn och hörsel, det muskuloskeletala systemet, leder, urinvägar, matsmältning samt det endokrina systemet. Man är också medveten om att vacciner kan orsaka låggradig inflammation.

Allt fler får diagnosen ADHD och autism. Nu visar neurobiologisk forskning att flera psykiska sjukdomar kan bero på en koppling mellan ett stört immunsystem och hjärnans utveckling. I dag vet vi att hjärnan och immunsystem samverkar och att en genetisk sårbarhet parad med kända och okända miljöfaktorer påverkar vårt immunsystem.

Det finns skäl att tro att den glutenrika kosten som leder till mag- och tarmproblem är en del av orsaken. En inflammerad tarmslemhinna ökar genomsläppligheten för toxiska ämnen som kan aktivera immunsystemet. Ungefär var fjärde barn med autismtillstånd har förhöjda antikroppar mot gluten. I studier som gjorts finns rapporter om att vissa dieter kan minska symptom hos barn med framför allt diagnosen ADHD. När en autoimmun process drabbar hjärnan kan den t ex orsaka psykos, tvångssymptom, anorexia, urinvägssymptom och autism.

Kan ju nämna att de läkemedelsbolag som säljer ADHD-droger sålde för 372 miljoner i Sverige år 2010. En ökning med 35 % sedan 2009 och med otroliga 319 % sedan 2006. Barn görs tidigt till livslånga ”brukare” av skadliga psykiatriska droger, och missbruket sprider sig lavinartat även bland vuxna.

Få människor verkar förstår hur socker, skräpmat och alkohol sakta förgiftar psyket, hjärnan och känslolivet. När kroppen väl visar symtom har hjärnan, psyket, känslolivet tagit stryk och förändrats i massor. Från levnadsglad, positiv och lösningsfokuserad till negativ, trött, arg, irriterad och passiviserad. 

VIKTEN AV EN FRISK TARMFLORA
Forskning från UC San Francisco, Arizona State University och University of New Mexico är alla överens om att bakteriefloran i mag- och tarmkanalen påverkar människans matvanor och val av födoämnen. Bakteriefloran väljer den typ av mat som den växer bäst av.
Om vi har mest av de skadliga och dåliga tarmbakterierna har vi väldigt svårt att stå emot deras krav som de skickar till hjärnan och ju mer snabbmat de får desto mer krävande blir dom. Socker, godis, friterat, snabbmat, pizza, efterrätter, pasta, läsk – kom ihåg att det finns en triljon av de skadliga mikroberna i tarmarna och det här är vad de vill ha och de är manipulativa. Även tarmbakterierna pratar med hjärnan eftersom det är av största vikt att den har kontroll på vad som händer i kroppen.

Naturligtvis, ju fler skadliga mikroorganismer vi har desto fler avkommor får dom och när dom växt okontrollerat så sprider dom sig till andra områden på kroppen vilket kan ge symptom som låggradig inflammation, svampinfektion var som helst på kroppen, hud problem, gaser och uppkördhet, dålig matsmältning och sist men inte minst - viktökning.

Det gäller att ge de nyttiga tarmbakterierna rätt sorts mat och som samtidig svälter ut de onyttiga. När man har övervägande av de goda bakterierna förlorar man vikt genom att man inte är sugen på den typ av mat som de skadliga mikroberna lever och förökar sig av. Likaså minskar man förekomsten av låggradig inflammation i kroppen.

SYMPTOM PÅ LÅGGRADIG INFLAMMATION
Det vinns vissa symptom som man kan känna igen om man bär på en låggradig inflammation. Huden är ett bra kännetecken genom att den blir torr, rynkig och tappar sin klara lyster. Trötthet, energilöshet, kronisk trötthets syndrom, dålig uppmärksamhet, dåligt minne och depression är också säkra tecken.
Svullen mage, svullnader på andra ställen i kroppen, förstoppning och/eller diarré, ingen mättnadskänsla, blodsockerstörningar, ständiga förkylningar, onda leder och dålig ork när man motionerar är några andra tecken.




VAD ÄR ANTIINFLAMMATORISK MAT OCH HUR BÖRJAR MAN

Det är en bra ide att först ta en överblick för att se vad man har i skafferi och kyl. Bra att fokusera på vad du skall äta, det är viktigt att äta långsamt och tugga väl, Välj alltid ekologiska råvaror och laga maten själv från grunden. Ät mycket råa födoämnen som fortfarande innehåller enzymer. Välj alltid viltfångad fisk, naturliga örter och kryddor och framför allt lär barnen att mysa utan socker. Maten skall vara den främst källan till näring med lite understöd av ett bra kosttillskott, extra vitamin D under vinterhalvåret och bra fetter, tillsätt gärna omega 3 med jämna mellanrum. Ät mat i regnbågens färger.



BRA MAT FÖR DEN NYTTIGA BAKTERIEFLORAN


Kombinera yoghurt, kefir, grönA bananer, nötter och frön så har du pre- och probiotika.

Bra mat för de nyttiga mikroberna kallas prebiotika som gör att den nyttiga populationen ökar i antal och maten vi äter metaboliseras korrekt.
Även om nu de nyttiga organismerna skulle vara färre till antalet än normalt till att börja med så finns de i systemet och förmodligen så svälter de också, men de finns där. Bara dom får lite mat kommer dom att utföra underverk. De ger mer energi, understödjer immunförsvaret, ger en bra tarmhälsa och en frisk hud.  Så fort de nyttiga mikroberna får den mat de behöver så skickas bud till hjärnan och då kommer vi att äta mer bra mat. Hälften av den prebiotiska maten skall göda de nyttiga mikroberna och hälften skall svälta de skadliga. Prebiotika göder bifidobakterierna vilka är de mest viktiga av de nyttiga mikroberna. Människor med IBS har lågt antal av bifidusbakterier.

Kefir, surkål, oliver, alla sorters lök, sparris, gröna bananer, jordärtskocka och rocula är bra prebiotika.
Generellt är där mer prebiotika i rå och omogen frukt och grönsaker än vad där är i tillagad och mogen. Prebiotika och probiotika samarbetar för en friskare tarmflora och hälsa. En fiberrik växtbaserad kost kombinerad med mjölksyrade grönsaker och syrade mjölkprodukter ger en mycket god grund för en frisk tarmflora. Denna kombination av prebiotika och probiotika bidrar till att hålla tarmen frisk.

ANTIINFLAMMATORISKA GRÖNSAKER OCH SVAMP
Gröna bladgrönsaker i alla färgvalörer, ruccola är speceillt bra. Aubergin, broccoli, blomkål, kronärtskockor, sötpotatis, selleri, lök av alla sorter, brysselkål, gurka, groddar, krasse, nässlor, oliver, palsternacka, sparris, spenat, succhini, svamp av olika sorter och avokado.

NÅGRA EXEMPEL PÅ ANTIINFLAMMATIRISKA ÖRTER OCH KRYDDOR
Bra örtkryddor är basilika, chilipeppar, gurkmeja*, ingefära, kanel, kapris, koriander, kryddnejlika, kummin, oregano, rosmarin, timjan, persilja, dill, svartpeppar och vitlök. Svart te, grönt te, rött te och vitt te. Kaffe och rött vin är också antiinflammatoriska.

*Gurkmeja innehåller curcuminer som är starkt inflammationshämmande antioxidanter.

ANTIINFLAMMATORISKA FRUKTER OCH BÄR
Frukter och bär bör ha en hög halt av polyfenoler*, alltså färgstarka, smakrika och med lägre sockerhalt. Apelsiner, ananas, aprikos, citron, grapefrukt, mandarin, melon, lime, plommon, päron, rabarber och äpplen är bra frukter. Banan är sockerrik och den omogna gröna är bäst, torkade fikon är sockerrika men mycket antiinflammatoriska, söta frukter kan man äta i samband med träning eller när man motionerat. Lingon, blåbär, hallon och jordgubbar är antiinflammatoriska för att nämna några.

*Polyfenoler är det som ger frukter, bär och grönsaker sin, färg, doft och smak. Polyfenoler har länge varit kända för sin hälsobringande effekter. 

BRA NÖTTER OCH FRÖN
Chiafrön, hasselnöter, mandel, paranötter, pekannötter, sesamfön,  solrosfrön och valnötter.

MATNYTTIGA MJÖLKPRODUKTER
Ost som permesan, fetaost, getost, ekologiskt smör och ekologisky fet  grekisk eller turkisk yoghurt .

BRA FETTER
Kokololja, extra virgin olivolja, ekologiskt smör och födoämnen som innehåller omega 3.

VINÄGER
Till måltider som har något högre GI värde rekommenderas att tillsätta substanser som aktivt kan reglera ner GI effekten, alltså dämpar kroppens insulinsvar på maten. Så fungerar vinäger i form av salladsdressing t ex.

FISK, KÖTT OCH FÅGEL
Ät gärna fisk tre gånger i veckan. Feta fiskar som sill, makrill, vild lax, tornfisk, regnbågsforell, sardiner och ostron.
Kött skall komma från frigående gräsätande vuxna djur. Gås, kyckling och anka från Kravgårdar och alltid ekologiska ägg.

MJÖL OCH GRYN
Havregryn och råris går oftast bra att använda. Om man har symptom från någon sjuksom undviker man övriga sädesslag. När man har nått bra hälsa kan man någon gång använda fullkornssäd i måttliga mängder och om man väljer något bröd skall det vara surdegsbröd. 


VAD ÄR INFLAMMATIONSFRAMKALLANDE MAT


Från det industriella köket

Det man bör rensa ut är alltså mat som orsakar eller ökar inflammation i kroppen och på den listan står vetemjöl, mat som innehåller vetegluten vilket många hel och halvfabrikat gör, mjölkprodukter som hårdost och hel- och halvfabrikat som innehåller mjölk, man får kolla innehållsförteckning på de födoämnen som finns hemma så de inte innehåller modifierad stärkelse, sockerrika produkter och man får även se upp med charkvaror. Använd aldrig margarin, håll nere all mat som är rik på omega 6 eftersom de fetterna är byggstenar i inflammationen. Enligt Dr. Gundry bör man undvika tomater, paprika, potatis, gojibär,alla former av bönor och quinoa. Naturligtvis undviker man alla sockrade drycker.



SLUTORD


Den vanligaste folksjukdomen idag är dold födoämnesallergi och orsaken är en total överbelastning på immunförsvaret. Varför har det då blivit så här? Enligt forskningsrapporter beror det på att de kvinnliga 40-talisterna gick ut i arbetslivet och industrin tog över. Den "kokkonst" som består i att öppna konservburkar och röra ut pulver i vatten kom att råda. Här bröts lärandet från mormor till mor till dotter. De äldre kvinnorna kan laga mat men den generationen finns snart inte heller kvar.

Man kan också köpa en bra kokbok och kanske gå en matlagningskurs och som tur är finns Internet att tillgå. Ta god tid på dig för att inköpa råvarorna och veckohandla gärna. Planera när du kan göra långkok för infrysning. Det är en bra ide att satsa på en köksmaskin som vakuumförpackar eftersom det har längre hållbarhetstid vid infrysning.

Om Du inte har tid att plocka bär själv så köp hos en uppköpare och frys in för behov.
Om Du som är yngre har en äldre kvinnlig släkting att fråga om matlagningsråd och recept så utnyttja det samt att det skulle säkert vara till glädje för alla.

Glöm inte vikten av frisk luft och motion. Man har också via forskning sett att en bra syreförsörjning sänker graden av inflammation i kroppen.



ETT GOTT RÅD TILL ER SOM HAR LÄST ÄNDA HIT ÄR

ÄT ENKELT, ÄT ORGANISKT, ÄT REGELBUNDET

OCH FRAMFÖR ALLT

ÄT OCH VAR GLAD.



Källor: Hälsorevolutionen, Dr. Gundry, Professor Stig Bengmark och Sanna Edin




onsdag 14 mars 2018

MIKROBERNA I VÅRA KROPPAR


MIKROBER
översatt från en föreläsning av Dr. Steven Gundry

Mag- och tarmbakterier, internetbild

Kroppen är uppbyggd av celler, för varje cell i kroppen har vi 9 mikrober som inte är mänskliga. Det innebär ca 25 triljoner mikrober för att vara exakt. Dessa mikrober är lika viktiga för vår överlevnad som våra egna celler - vi kan alltså inte överleva utan dessa mikrober. De hjälper oss mot infektioner och luftburna sjukdomar och det viktigaste av allt, de hjälper oss att metabolisera den mat vi äter.

De första mikroberna får vi från mamman vid naturlig förlossning. Barn som förlöses med kejsarsnitt, som inte har de här första bakterierna, blir lättare sjuka de första sex månaderna av sin levnad på grund av att de inte har detta naturliga skydd från födseln.

Bara för att mikroberna är främmande betyder inte at de är en mindre betydelsefull del av oss. Det är bara de ca sista 10 åren som man har börjat studera dem och deras funktion i kroppen. Man vet nu att den största delen av mikroberna finns i matsmältningskanalen där de har till uppgift att metabolisera födoämnen. Men för att överleva måste de själva äta av den mat vi äter.
Mikroberna skickar meddelanden till hjärnan genom att använda kroppens egna hormoner och kommunicera direkt med neocortex*. När de pratar lyssnar hjärnan!! Det betyder att hjärnan, genom mikroberna, vet vad som händer i matsmältningskanalen, den vet vad vi har ätit, hur maten bearbetades och vilken mat vi behöver mer av.


EKO -SYSTEMET

Regnskog, internetbild

Man kan jämföra mikroberna med regnskogen - det finns ett enormt EKO-system. Detsamma finns alltså i matsmältningskanalen också. Mikroberna vet vikten av att hålla vårt inre EKO-system friskt vilket innebär att hela kroppen håller sig frisk. Så när mikrofloran pratar lyssnar hjärnan väldigt noga.


Skogsbrand, internetbild

Nåväl, saker kan bli farligt fel. Om man får antibiotika som barn eller tagit det under de senaste två åren så är detta det största gissel som kan drbba oss. Vi vet att antibiotika inte bara dödar infektioner (bakterier), utan en enda omgång kan slå ut hela EKO-systemet och de goda bakterierna likväl.
En vecka med antibiotika så är hela EKO-systemet förstör och det tar minst två år att reparera. Även om man aldrig ätit antibiotika så kan det uppstå samma typ av problem om man äter kött regelbundet där djuren utfodras med antibiotika. Man har genom studier sett att antibiotikan passerar över till människan när vi konsumerar delar från antibiotikauppfödda eller antibiotikabehandlade djur. Varje gång vi äter kött från djur som inte är ekologiskt uppfödda får vi alltså en låg dos av antibiotika. Detta kan orsaka förödelse bland våra mikrober.

Om man använt sötningsmedel som t ex sukralos* i kaffet, eller ätit födoämnen som innehåller sötningsmedlet sukralos under de sista sex månaderna så har studier på Duke University (2008) visat att en påse Splenda (sukralos) dödat 50 % av mikrofloran i matsmältningskanalen. Sukralos är det vanligaste sötningsmedlet i många dietdrycker. Det blir som att svälja en bomb som dödar EKO-systemet. Idag vet man genom den forskning som bedrivs att ett friskt EKO-system är extremt viktigt för hälsan men även för en hälsosam vikt.


HELIOBACTER PYLORI OCH GHRELIN
Matsmältningen kommunicerar med hjärnan, internetbild

Det finns en vänlig mikrob som heter H. pylori* och denna mikrob kommunicerar direkt med hjärnan om ett specifikt ämne - nämligen vår vikt. Det finns ett peptidhormon som heter Ghrelin* och som är vårt hungerhormon.  Det hormonet berättar för hjärnan att vi är hungrig. På morgonen när vi vaknar och vill ha frukost är det för att hormonets nivå är högt. När man ätit sjukner nivån på hormonet och det som ger signal att sänka hormonnivån är just H. pylori.

I dagens samhälle har inte alla människor mikroben H. pylori i sin mikrobiella flora. Faktum är att mindre än 6 % av de Amerikanska barnen testar positivt för detta. Dessa H. Pylori har dödats av antibiotika. Fram tills att barnen fyllt femton år har de ätit en hel del kurer av antibiotika och det kan ligga till grund för den fetmaepidemi som brutit ut hos barn.
Det finns alltså en generation av barn som har växt upp utan H. pylori. När hormonet Ghrelin är utom kontroll känner man sig aldrig mätt utan känner sig hungrig längre och äter mer än man behöver. Det finns idag klara bevis genom forskning att de goda mikroberna reglerar vikten.


SKADLIGA MIKROORGANISMER

Candida en svamp som, internetbild

I matsmältningskanalen finns det också skadliga mikrober som består av jäst, svamp, mögel och bakterier. Den dåliga mikroben man kanske känner till mest är candida, en jästsvamp. Nu är det helt normalt att även ha lite av de dåliga mikroberna i matsmältningskanalen. Det är så EKO-systemet jobbar och normalt sett håller de bra mikroberna det hela under kontroll.
Men när hela EKO-systemet blir utslaget med t ex antibiotika och sötningsmedel så kan de skadliga mikroberna föröka sig helt utan kontroll och det dröjer inte länge förrän vi har fler skadliga än nyttiga mikrober. Kan detta fenomen då påverka vikten?

Om vi har metaboliska problem så är det matsmältningsorganen som skriker HJÄLP.


VIKTEN


Tanken är nog rätt men signalerna är felaktig, internetbild

Ja, helt klart kan de skadliga mikroberna påverka vikten. De skadliga mikroberna kan också sända signal till hjärnan bland annat genom påverkan på vagusnerven* som är kontakt mellan hjärnan och matsmältningskanalen.  De skadliga mikroberna sänder signaler till hjärnan om att vi skall äta sådan "mat" som dom vill ha och den typ av mat de skadliga mikroberna vill ha är SOCKER! Alltså raffinerade kolhydrater, raffinerad och processad mat och kemiskt framställt fett, med andra ord den typ av mat som gör oss överviktiga. De signaler som de skadliga mikroberna sänder till hjärnan är otroligt kraftfulla. De skadliga mikroberna kräver att vi äter den mat de begär och vi äter MER än vi tänkt oss och av saker vi INTE tänkt oss alls, vi kan inte stå emot suget efter junk food. Den här typen av mikrober vill inte ha grönsaker, hälsosamt protein eller nyttigt fett utan just "junk food"!

Forskning från UC San Francisco, Arizona State University och University of New Mexico är alla överens om att mikrober påverkar människans matvanor och val av födoämnen som är till fördel för den typ av mikrober de har i sin matsmältningskanal och vilken mat mikroberna växer bäst av.

Vilka mikrober sänder den starkaste signalen, internetbild

Det budskap de skadliga organismerna skickar till hjärnan är oemotståndligt och ju mer ”junk food” de får desto mer krävande blir dom. Socker, godis, friterat, snabbmat, pizza, efterrätter, pasta, läsk – kom ihåg att det finns en triljon av de skadliga mikroberna i tarmarna och det här är vad de vill ha och de är manipulativa.

Naturligtvis, ju fler skadliga mikroorganismer vi har desto fler avkommor får dom och när dom växt okontrollerat så sprider dom sig till andra områden på kroppen vilket kan ge symptom som svampinfektion var som helst på kroppen, hud problem, gaser och uppkördhet, dålig matsmältning och sist men inte minst - viktökning.

Det finns speciellt en skadlig mikroorganism som är kopplad till viktökning och den kallas Methanobrevibacter smithii* Detta är en skadlig mikroorganism kopplad till viktökning. Studier har visat att överviktiga har fler Methanobrevibacter smithii i sina tarmar och människor som hade mest av dessa hade mest med kroppsfett.


RÄTT MAT ÅT DE NYTTIGA MIKROBERNA

Sallad, groddar, lax mm, internetbild

Det gäller att ge de nyttiga mikroberna rätt sorts mat och som samtidig svälter ut de skadliga mikroberna. När man har övervägande av de goda mikroberna förlorar man vikt genom att man inte är sugen på den typ av mat som de skadliga mikroberna lever och förökar sig av. Likaså minskar man förekomsten av låggradig inflammation i kroppen.

Superfood för de nyttiga mikroberna kallas PREBIOTIKA* och gör att den nyttiga populationen ökar i antal och maten vi äter metaboliseras korrekt.
Även om nu de nyttiga organismerna skulle vara färre till antalet än normalt till att börja med så finns de i systemet och förmodligen så svälter de också, men de finns där. Bara dom får lite mat kommer dom att utföra underverk. De ger mer energi, understödja immunförsvaret, ger en bra tarmhälsa och en frisk hud.  Så fort de nyttiga mikroberna får den mat de behöver så skickas bud till hjärnan och då kommer vi att äta mer bra mat. Hälften av den prebiotiska maten skall göda de nyttiga mikroberna och hälften skall svälta de skadliga. Prebiotika göder bifidobakterierna vilka är de mest viktiga av de nyttiga mikroberna. Människor med IBS har lågt antal av bifidusbakterier.

De nyttiga mikroberna är lätta att manipulera med prebiotika. Prebiotika skall inte förväxlas med probiotika* som är nyttiga tarmbakterier. De man tillför genom tillskott är egentligen inte våra egna och inte på långt när så fördelaktiga som den egna populationen. De spenderar ett par veckor i tarmarna sen försvinner de eftersom det inte finns något för dem att äta. Så att äta tillskott av probiotika är som att plantera blommor och sen inte ge dem näring och vatten.


VAD ÄR DÅ PREBIOTISK MAT
Alla former av lök, internetbild

Kefir, Surkål, Oliver, Mörk choklad, Purjolök, Lök och vitlök men även i andra råvaror inom samma släkte, Sparris, Gröna Bananer, Jordärtskocka, Senapskål - även känt som rocula.

Generellt är där mer prebiotika i rå och omogen frukt och grönsaker än vad där är i tillagad och mogen. En grön banan innehåller till exempel mer prebiotika i form av vattenlösliga fibrer än en fullt mogen banan.

Prebiotika och probiotika samarbetar för en friskare tarmflora och hälsa. En fiberrik växtbaserad kost kombinerad med mjölksyrade grönsaker och syrade mjölkprodukter ger en mycket god grund för en frisk tarmflora. Denna kombination av prebiotika och probiotika bidrar till att hålla tarmen frisk.



LEKTINER


Bönor, internetbild

Tesen om vissa lektiners* negativa inverkan på vår hälsa drivs hårt av läkaren Steven Gundry som skrivit boken “The Plant paradox” med undertiteln The hidden dangers in healthy foods that cause disease and weight gain.
Steven Gundry förklarar att lektiner kan ha en negativ inverkan på nutidsmänniskans hälsa med att vår tarmflora sedan urminnes tider anpassat sig till en viss diet och därför klarar vissa lektiner som de i nötter, frön, frukt, fisk och skaldjur bättre än andra.
Vi är inte skapta att äta spannmål som är en gräsväxt och bönor som bättre tåls av andra, främst betande arter. Dessa växter har helt andra lektiner förklarar han, som dessa arter utvecklats att tåla. Medan de är relativt nya för oss människor som bara haft dem i vår kost de senaste tusen åren, sedan vi började bruka jorden. Han rekommenderar därför att vi äter sådant som människan historiskt sett ätit under lång tid, då vår tolerans för lektinerna i dessa livsmedel av evolutionära skäl borde vara större. . Problemet med oss människor är också att vi äter av ett fåtal sädesslag i större mängder som t ex vetegluten vilket idag finns dolt i många fabrikstillverkade och processade matvaror.

Enligt Dr. Steven Gundry bör vi inte äta
Spannmål som framför allt vete och vetemjöl inte heller glutenfritt, bönor, cashewnötter och jordnötter (jordnötter kan orsaka tarmcancer hos män),tomater, aubergine, paprika, potatis och gojibär och quinoa

Dr. Gundry hävdar vidare att en genmutation för 2 000 år sedan har gjort att kor numera producerar det lektinliknande proteinet Kasein A1, Då dessa kor enligt Dr. Gundry föredras av mjölkindustrin för att de är friskare och producerar mer mjölk innebär det att många mejeriprodukter är skadliga för hälsan. Han tror dessutom att många som tror sig vara laktosintoleranta egentligen har en reaktion på detta protein. Dock ska södra Europa fortfarande använda de kor som producerar det normala kaseinet – kasein-2 – och många tros därför tåla mejeriprodukter från länder som Frankrike, Italien och Schweiz bättre.

Dr. Steven Gundry rekommenderar oss att äta mer av
Bladgrönsaker, broccoli, blomkål, ruccola och kronärtskockor, sötpotatis, selleri, lök, sparris, vitlök, endiver, avokado, svamp, oliver, extra virgin olivolja, mörk chollad, valnötter, pistagenötter, mandel och kaffe

Slut på Dr Gundrys föreläsning här



LEKTINER, BLODTYPER OCH MAT

Människans fyra blodtyper, internetbild

Amerikanen Peter J. D´Adamo som ligger bakom blodgruppsdieten* menar att blodgruppen speglar din inre kemi. Den blodgrupp du tillhör bestämmer också på vilket sätt du tar upp näringen ur maten och hur din kropp hanterar stress och vad du bör äta föra att må bra och behålla hälsan. Människan har anpassat sig till olika sorters kost genom tiderna. Folkvandringar, tillgång på föda och klimatförändringar har påverkat den genetiska nedärvda koden menar D´Adamo och har identifierat olika gentyper. Livsmedel vi äter innehåller lektiner, en typ av proteiner som kan binda sig till specifika kolhydrater och blodgruppsmolekyler. D´Adamos teori är att vår blodgrupp avgör vilka lektiner kroppen tolererar, alternativt vilka skadliga konsekvenser maten får i vårt blodomlopp. Han menar att lektinerna kan klumpa ihop blodet och skapa ohälsa på sikt eftersom vi inte är ämnade för vissa födoämnen.


ORDFÖRKLARING
*Neocortex
Neocortex kan ses som den ”tänkande” delen av vår hjärna. 
Denna del av hjärnan står för logik, resonerande och förmågan att utvärdera alternativ och möjligheter. Med andra ord – det är här som dina ”tankar” äger rum. Neocortex utgör vad vi kallar för stora hjärnan.

*Sukralos, E 955, är ett sötningsmedel vars egenskaper gör att det kan användas i flera olika typer av livsmedel. Det har stor sötningseffekt, är stabilt och tål uppvärmning. Sukralos får exempelvis användas i läsk, desserter och konfektyrer. Sukralos är ett modifierat socker (baserat på sackaros).

*Utsöndring av Helicobacter pylori åtföljs av en rad metaboliska och hormonella förändringar i kroppen. Viktökning efter att man "utrotat" H. pylori är ett dåligt förstått fenomen och är sannolikt resultatet av en interaktion mellan flera faktorer.

*Ghrelin, ett peptidhormon som utsöndras av magen, är inblandat i reglering av matintag och aptit och kan utgöra en del av dessa förändringar i vikt.  
Även om flera observationsstudier har visat att H. pyloriinfektion undertrycker cirkulerande ghrelinnivåer, har det ännu inte visat sig att ghrelinnivåerna ökar efter utrotning av H. pylori.
 Å andra sidan ökar magens utsöndring av ghrelin, som också undertrycks av H. pylori, tydligt efter ”utrotning”.
Man känner också Heliobakter pylori som orsak till magsår och behandling med antibiotika tar död på mikroben.

En Svensk forskare Elisabet Jerlhag Holm gjorde en avhandling 2007. I avhandlingen visade Elisabet att hormonet ghrelin, som fram till dess bara ansetts ha betydelse för vår aptit, också aktiverar belöningssystemet. I fortsatta studier visade forskargruppen för första gången att alkohol upplevs som mindre belönande och att möss konsumerar mindre alkohol om man blockerar effekterna av det aptitstimulerande hormonet ghrelin.

*Nervus vagus, eller Vagusnerven som den kallas i dagligt tal är den tionde kranialnerven, den är människokroppens längsta kranialnerv och utgår ifrån den förlängda märgen i hjärnstammen.
Vagusnerven består av cirka 80 000 nervtrådar vars aktivitet till 80 % består av att samla in data om vad som pågår i kroppen och 20 % av aktiviteten åtgår till att styra processer i kroppen. Vagusnerven styr svalgetmjuka gommen/gomseglet, stämbandsmusklerna och påverkar och vidarebefordrar impulser från lungornahjärtatmag- och tarmkanalenlevern och mjälten till hjärnan.

*Methanobrevibacter smithii har en viktig roll i upptag av komplexa sockerarter genom att konsumera slutprodukten från bakteriejäsning. Mikroben producerar metangas och växer i syrefattig miljö.

*Prebiotika är enkelt uttryckt delar av mat (fibrer) som det mänskliga matsmältningssystemet inte klarar av att bryta ner vilket istället stimulerar tillväxten av de nyttiga organismerna. De prebiotiska fibrerna tar sig igenom matsmältningssystemet hela vägen till tjocktarmen utan att ha blivit nedbrutet och det är i tjocktarmen som prebiotikan blir till användning för bakterierna. Enkelt uttryckt är prebiotika den mat som får vår tarmflora att hålla sig vid god vigör vilket i sin tur bidrar till vårt eget välmående.
Det finns olika typer av fibrer. De som varken det mänskliga matsmältningssystemet eller bakterier kan ta vara på, så kallade olösliga fibrer. Dessa fibrer fungerar istället som en sopkvast och hjälper till att hålla tarmen ren.
De fibrer som fungerar som mat åt vår tarmflora är vattenlösliga kostfibrer så som inulin och ogliofruktos tillsammans med fruktooligosackarider (FOS), galaktooligosackarider (GOS) och andra ogligosackarider. Resistent stärkelse är också en typ av fibrer som fungerar som föda åt de goda bakterierna.

*Probiotika är levande bakterier som har ett positivt samspel med kroppen, det är alltså god bakterier som lever inom oss, främst i tunn- och tjocktarmen, och hjälper till med allt från matsmältning, vitaminproduktion till att stärka immunförsvaret.

*Lektiner är ett gift som växterna producerar för att slippa bli uppätna. Frukt har inte dessa lektiner.


*Blodgruppsdieter



Här kan du läsa mer om antiinflammatorisk kost



____________________________