tisdag 3 mars 2015

JÄST TILL HÄST

JÄST TILL HÄST – ÄR DET BRA DET?


Vi får många frågor kring det här med att ge hästarna jäst, vilka olika sorter det är, om någon av dem är bättre för hästen än någon annan. Vi har ju vår egen uppfattning om att utfodra med jäst, hästen är av naturen en grovtarmsjäsare och vi upplever att det skapar mer problem än det är till nytta att utfodra med jäst. Jag tänkte här klargöra lite om olika typer av jäst eftersom det ofta är vad frågorna handlar om.

Jäst är svamp, men tillhör det djur eller växtriket?  Forskarna funderade länge men kom fram till att det är en egen art. Svamp saknar det gröna ämnet klorofyll som växterna har för att tillverka sin egen näring. Eftersom svamparna saknar klorofyll måste de skaffa sig näring precis som djuren, men de äter inte som djuren, i stället suger de upp näring ur marken eller från den plats som de lever på. Svamparna är alltså inte som växter och inte som djur, därför sorteras de in i en egen grupp.



Levande jäst
Ett paket jäst består enbart av jästceller, Saccharomyces cerevisiae, och vatten. Jäst är en encellig svamp som i mer detalj består av protein, kolhydrater, fett, mineralämnen och B-vitaminer. Det mesta av proteinet utgörs av enzymer, som är avgörande för jäsningsproceduren. 

Encelliga organismer, dit jäst alltså hör, har en mycket intensiv ämnesomsättning och tillväxt. Det är därför som jästcellen kan föröka sig så snabbt. Varje jästcell kan knoppa av 20-30 nya identiskt lika celler, som i sin tur knoppar av lika många nya, och så vidare. Vid goda förhållanden kan en ”startkultur” på 10 MILLIGRAM VÄXA TILL 150 TON PÅ EN VECKA!!! I rätt miljö jäser det alltså ordentligt, miljön i tarmen är som gjord för jäsning. 38* har vi när vi skall jäsa deg så det är perfekt temperatur i tarmen.




Hur funkar det?
Det som påverkar och avgör jästens tillväxt är tillgången på näring och SYRE, samt vilken temperatur jästkulturen har. Genom att sänka temperaturen avtar aktiviteten, vilket är anledningen till att färdig jäst förvaras i kyla. När temperaturen höjs på nytt, när jästen löses i degspadet (TARMVÄLLINGEN), aktiveras cellerna igen. Under själva bakningen stiger temperaturen kraftigt i brödet och vid 50 graders värme dör jästen. 




 "Avdödad jäst"
Under pelleteringsprocessen (upphettat över 50 grader) blir levande jästceller avdödade. Då säger man att den enbart används för att höja proteinvärdet och för B-vitaminernas skull. Men B vitaminer är också värmekänsliga så hur förklaras det?

I en del produkter har jästen under tillverkningen gjorts termostabil (värmestabil), så att de levande jästcellerna klarar pelletering (hur nu det går till?).

Annan foderjäst
En del foderjäst har man blandar i vetefodermjöl (vetegluten) till största delen! 

Bryggerijäst
Bryggerijäst är en av de vanligaste foderråvarorna som används som tillskott. Bryggerijäst är en restprodukt och råvara från tillverkning av öl. De levande jästmikroberna kokas för att avdödas innan torkning och säckning. Rik på protein, alltså enymer som är viktig för själva jäsningsprocessen.


SÅ HAR DÅ HÄSTEN BLIVIT MATAD MED EN MASSA JÄST – VAD BLIR FÖLJDEN AV DET DÅ?

Vad hästägaren, som fodrar med jäst, tycker sig se är att hästen blir så bra i magen, den har t ex ingen lös avföring längre. Det som egentligen händer är att jästen startar en onormal jäsning av fodret vilket orsakar en skadad tarmslemhinna. Den här typen av jäsning påverkar pH värdet till att bli mycket surt och de goda tarmbakterierna blir färre och de farliga tarmbakterierna kan föröka sig. I slutändan orsakar det här förloppen LGS (leaking gut syndrom), alltså, det läcker ut toxiska ämnen via slemhinnorna och ut i blodomloppet.

Blodet, som skall renas i lever och njurar, hinner till slut inte med att ta hand om alla toxiner som transporteras dit  utan de följer med blodet flera varv runt i kroppen och måste till slut lagras någonstans. Det blir oftast i muskler, bindväv, hud och hovar. Immunförsvaret blir försvagat och hästen får en massa olika sjukdomssymptom som man inte kopplar samman med utfodring av jäst (hästen blev ju bra i magen).

 
Avgiftningsorganen hinner inte med att utsöndra de toxiska ämnena och hästen utvecklar i stället många olika sjukdomssymptom som man inte sätter i samband med utfodring av allehanda märkligheter som t ex jäst.


CANDIDA

…och så har vi jästsvampar tillhörande Candida-släktet vilka ingår i kroppens normala flora. Candida har till uppgift att se till så oönskade bakterier inte får fäste och kan skada tarmfloran. När candidans normala näringsämnen tar slut så förökar sig candidan (knoppar av sig) och tränger ut i kroppen via den skadade slemhinnan ut i blodomloppet och livnär sig då på det socker som egentligen skall transporteras till cellerna, candidasvampen livnär sig på socker. Det här förloppet orsakar i sin tur en stor påfrestning på hästens allmänntillstånd och immunförsvar och den kan börja utveckla olika sjukdomssymptom och allergier.



Några exempel på vad jästsvampinfektioner kan orsaka

Mugg, strålröta, svampangrepp på huden som kan ses som missfärgningar, svamp i öronen, svamp i mjölkgångar hos stoet, mugg är bara några få symptom som kan uppstå på grund av att man börjar ge hästar jäst. 

Om ni läser om hästens avgiftningsorgan i ett tidigare inlägg kanske det också kan ge en inblick i sjukdomssymptom orsakad av att de toxiska ämnena inte lämnar kroppen.


JAG FÖLJER FORSKNING OCH DET HÄR ÄR EN STUDIE SOM JAG HAR LÄST OCH ÖVERSATT
”Hästar präglas av en mycket hög förekomst av svampinfektioner i jämförelse med de flesta andra djurarter. Hästarna är mycket mottagliga för infektioner som orsakas av jästliknande svampar men som inte behöver visa sig direkt utan är beroende av hur den inre och yttre miljöns omständigheter förändras.
Detta leder till svåra svampinfektioner hos djurens organ ofta med akuta infektionsformer. De drabbade djuren kan också överföra vilande patogener mellan individer och arter.
Syftet med denna studie var att identifiera jästliknande svampar och jäst som koloniserar munhålan hos friska hästar och bestämmer de faktorer som påverkar frekvensen av patogenisolering.
Det noterades att hästarnas ålder påverkat frekvensen av isolerande svampar och artens mångfald av erhållet isolat. Det taxonomiska spektret av svampar varierade också beroende på säsongen (på hösten: 37 arter, på våren: 8 arter).
Resultaten av experimentet indikerar att svampar som koloniserar slemhinnan och huden hos djur har ett brett taxonomiskt spektrum. De främsta svamparna var medlemmar i släktet Candida, representerat av 12 arter och Saccharomyces, representerade av 5 arter. De mest isolerade arterna var: Candida krusei (49 isolater) och Saccharomyces cerevisiae (40 isolater). Många arter har isolerats från hästar för första gången, vilket tyder på brist på forskning inom detta område och behovet av rutinmässiga observationer av stallens mykologiska miljö”.

Min reflektion på just den här studien har varit om man kan dra slutsatsen att när hästen fodras med bakjäst (Saccharomyces cerevisiae) eller andra jästa produkter (dit räknar jag även ensilage), som ges via munnen påverkas slemhinnorna vilket banar väg för andra sjukdomsframkallande svampar att slå rot. Munnen är första anhalten av matsmältningskanalen.


3 kommentarer:

  1. Hej!
    Mycket intressant läsning. Jag undrar var man kan hitta vetenskapliga artiklar som stödjer detta och där man kan läsa vidare om det?
    Mvh Mathilda Månsson

    SvaraRadera
  2. Hej Mathilda
    Du hittar nog inte några vetenskapliga artiklar som stödjer mina tankar och teorier.

    Men du kan ju alltid googla och se.

    /Elisabeth

    SvaraRadera
  3. Hej! Hur gör en för att återställa balansen om en givit bakjäst?

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.