ANDNINGSORGANEN OCH PRESTATIONSFÖRMÅGAN

HÄSTENS ANDNINGSORGAN

Kan de muskler som är knutna till andningsorganen påverka hästens kondition?

De senaste tjugo åren har Horse Betting Levy Board (HBLB) bedrivit forskning för att förstå hur olika kroppssystem påverkas av träning. HLBL-undersökningen har till exempel visat att hjärtat hos den tävlande (galopp) fullblodshästen blir större som ett resultat av träning och att ett större hjärta associeras med bättre prestanda. Vi vet också att skelettet svarar på träning genom att anpassa sig och bli starkare och därför klarar påfrestningarna som galopphästarna utsätts för mycket bra.

Emellertid har andningens betydelse för prestationsförmågan, och även hur respirationssystemet svarar på träning, varit tämligen outforskat hos både människor och hästar. Det har, sedan lång tid, varit tämligen välkänt att människans lungor inte förändras i samband med aerobisk (med syre) träning. Det var dock först nyligen som det upptäcktes att andningsmusklerna (interkostalmusklerna – som sitter mellan revbenen i bröstkorg, diafragma och bukmusklerna) kan tränas upp och ha möjlighet att utvecklas under träning.

Kunskapen man har idag om hur andningsmusklerna hos humanidrottare fungerar har visat sig vara relevant i forskningen om sambandet mellan hästarnas andning och prestanda och HBLB sponsrar därför forskning vid Equine Sports Medicine Centre, Bristol University, där man studerar fullblodsgaloppörens andningsmuskulatur med hjälp av de tekniker som etablerats vid människostudier.

Man har delat in luftvägarnas system i två delar; det övre – näsborrar och luftstrupe, och det nedre, som omfattar lungorna.

NEDRE LUFTVÄGARNA

Vilka är musklerna som påverkar respirationssystemet?

De muskler som påverkar lungornas funktion är de som drar luft in i lungorna - diafragman, interkostalmusklerna och nackmusklerna. När interkostalmusklerna vidgar bröstkorgen och diafragman expanderar så sugs luften in.  Vid utandning minskar bröstkorgen och den elastiska lungvävnaden och luften pressas ut. Magmusklerna bidrar också till att pressa ut luften ur lungorna när den fysiska ansträngningen kräver hög andningsfrekvens.

Vad händer med andningen under fysisk ansträngning?

I vila är både människan och hästens andningsfrekvens 12 andetag i minuten, hos hästen är luftvolymen cirka 6 liter och hos människan cirka 0,5 liter. När hästen tränas ökar andningsfrekvensen och under galopp kopplas det till stegfrekvensen - varje andetag inträffar vid varje nedslag. Vid samlad galopp ökar andningsfrekvensen till i genomsnitt 120 andetag per minut med en volym av 18 liter. I full galopp (fyrsprång) kan hästen ta in mellan 1 500-2 000 liter luft per minut.

En människa har inte förmågan att andas synkroniserat med steglängden så andningsfrekvensen ligger på 50 andetag per minut med en ventilation omkring 150 liter per minut. (En manlig elitidrottare kan ventilera upp till 250 liter per minut.)

Hos både människa och häst kräver flödet av sådana stora volymer luft så snabbt, ett enormt arbete av andningsmusklerna, detta kan, hos människan, orsaka utmattning av diafragma.

I det här fallet är hästen mycket intressant därför att under galopp så ändrar bröstkorgen egentligen inte mycket i storlek - man kan notera detta vid ridning - när hästen galopperar känner man inte att bröstkorgen expanderar och drar ihop sig. Det som egentligen händer är att bröstkorgens muskler verkar stabiliserande på brösthålan och det mesta av arbetet sköts av diafragman.  Genom att vi inte kan se diafragman är det svårt att uppskatta hur hårt denna muskel får arbeta, men vi vet att det är den muskeln som gör det mesta arbetet vid höga hastigheter.

Skillnaden mellan den mänskliga atleten och hästen som atlet

Det är en väsentlig skillnad mellan det respiratoriska systemet hos de båda atleterna; människa-häst. De flesta människor kan upprätthålla blodsyrenivåerna i artärerna nära vilonivåer under ansträngande motion medan hästarnas arteriella syrehalt faktiskt faller under ansträngande motion och koldioxinhalterna ökar. Detta beror på att lungorna hos hästen inte har förmågan att helt syresätta den enorma mängd blod som pumpas genom lungorna – i ett evolutionistiskt perspektiv kan man säga att hästens hjärta har ”växt ifrån” lungorna. Det är av den anledningen som andningsorganen tros vara den begränsande faktorn till hur mycket träning tävlingshästar kan tillgodogöra sig.

Utmattade andningsmuskler

Det har nyligen konstaterats att utmattning av andningsmusklerna kan uppstå hos människor under intensiv träning och, vilket är viktigt, att detta begränsar kapaciteten. Av särskild betydelse är att en hjärtreflex med ursprung från andningsmuskulaturen och i samarbete med diafragman startar. När ansträngningen är tillräckligt stor framkallas en reflex som stryper blodtillförseln till arbetande ben- och armmuskler. Den minskade blodcirkulationen minskar syretillförseln och musklerna i extremiteterna blir trötta och det resulterar i en minskad prestationsförmåga.

De utmattade andningsmusklerna kan också resultera i minskat luftflöde in och ut ur lungorna vilket också påverkar prestandan negativt. Studier på människor har visat att specifik träning av andningsmusklerna förhindrar denna händelsekedja och att man på så sätt kan förbättra prestationsförmågan.

För närvarande vet man inte i vilken utsträckning utmattade andningsmuskler påverkar prestandan hos tävlingshästar. Eftersom kapplöpningshästarnas andningsorgan redan anses vara en begränsande faktor är det mycket troligt att utmattade andningsmuskler kan spela en stor roll när hästen inte orkar fullfölja lopp på grund av utmattning.

Aktuell forskning på hästar

Forskning på Bristol’s Equine Sports Medicine Center försöker förstå om, och i så fall i vilken utsträckning, andningsmuskelutmattning förekommer hos hästar. Utmaningen är att utveckla ett diagnosverktyg för att mäta styrkan hos hästarnas andningsmuskler. Hos människor är andningsstyrkan utvärderad genom frivilliga insatser men eftersom vi inte kan be hästarna ta ett djupt andetag på kommando så är det en faktor som skall övervinnas.

Metoder som används på intensivvårdspatienter i livsuppehållande syfte har anpassats för att uppskatta styrkan i hästens inandningsmuskler. När detta verktyg har utvärderats ytterligare kommer det att kunna användas för att bedöma hur ett normalt tävlingsprogram ökar andningsstyrkan hos tävlingshästen och om någon andningsutmattning inträffar under löpen.

ÖVRE LUFTVÄGARNA

Vilka är de övre luftvägarnas muskler?

De övre luftvägarna är i huvudsak ett rör som förbinder lungorna till omvärlden. Under inandning är trycket i lungor och övre luftvägar negativ (ett undertryck) men medan lungorna expanderar under inandning kan det negativa trycket orsaka kollaps i de övre luftvägarna. Det är tre områden i de övre luftvägarna där muskelaktivitet är nyckeln till att motverka undertrycket och hålla luftröret öppet. De tre områden är; näsborrarna, svalget och struphuvudet.

Hästars förmåga att hålla övre luftvägarna öppna är alltså beroende av en komplex aktivitet i ett flertal muskler runt de övre luftvägarna.

HINDER I ÖVRE LUFTVÄGARNA

Bild, Hästsverige.se

Många kapplöpningshästar får problem med kollaps av de övre luftvägarna under ansträngande arbete. De allra flesta av dessa besvär påverkar svalget och struphuvudet. Kollaps av de övre luftvägarna leder till luftvägshinder som orsakar ett onormalt andningsljud och dålig ork.

Övre luftvägsobstruktioner uppstår eftersom musklerna i övre luftvägarna är svaga eller för utmattade för att hålla luftvägarna stabila när de exponeras för det kraftiga undertryck som uppstår när hästen utför krävande fysiskt arbete. I många fall är orsaken till muskelsvagheten inte känd men det är sannolikt att ett flertal faktorer är involverade – till exempel spelar genetiska faktorer, infektioner och träningsfaktorer stor roll.

De flesta halsoperationer görs för att ge en mekanisk lösning på problemet men just nu finns det ingen specifik metod som kan öka styrkan i de övre luftvägsmusklerna. Av de kirurgiska alternativ som används för närvarande har vissa endast begränsade fördelar medan andra associeras med långsiktiga komplikationer.

Aktuell forskning

Det är förvisso väl känt att rörelsemuskulaturen svarar på träning och det skulle vara rimligt att förvänta sig att musklerna i de övre luftvägarna också kan svara på träningsstimulans. Forskning vid Equine Sports Medicine Centre undersöker i vilken utsträckning musklerna i hästens övre luftvägar svarar på träning och hur olika träningstekniker skulle kunna utvecklas.

Hittills finns ingen data som visar om de övre luftvägsmusklerna hos häst svarar på träning, men det är känt att andra arter svarar på träning av dessa. Hästtränare rapporterar ofta att tvååringar slutar ge ifrån sig halsljud i takt med att de blir mer vältränade vilket tyder på att det bör gå att träna upp styrkan även hos övre luftvägarnas andningsmuskler.

Vi vet att mänskliga idrottare som drabbats av specifika former av övre luftvägskollaps – som till exempel stämbandkollaps - har behandlas framgångsrikt med särskild träning av andningsmuskulaturen. Forskarnas utmaning blir nu att undersöka om denna träningsteknik kan tillämpas, antingen i förebyggande syfte eller som behandling, av övre luftvägskollaps hos tävlingshästar.

Författare: Dr. Kate Allen, Alison McConnell.Publicerat i European Trainer, nr 49/2015

DISSEKERING AV EN HÄST

Här är en länk som är mycket intressant, det är dissekering av en häst och man visar bland annat hur stora lungorna egentligen är i en häst, samt hur det ser ut när hästen har problem med halsen.
Take a look inside the horse

RESPIRAFOR 

för hästens luftvägar

Respirafor finns i hink om 4 kg och burk om 1 kg.

Respirafor fungerar bra i kombination med Colofor på grund av att lungorna också syresätter tarmen. Problem som kan uppstå när lunga/grovtarm är i obalans sätter sig i ben och hov speciellt höger fram. 
Vid slembildning är en kombination med Kolloidalt Silver och vävnadssaltet Kaliumklorid som är förpackad i burk om 500 g.

WEBBSHOP

Läs mer om lungorna här 

och här

Höger fram